Otrygg.
Tre månader ensam på vift i Asien har jag aldrig känt mig varken rädd eller otrygg.
I lördag åkte jag hem kommunalt, ensam strax efter midnatt. Från Ropsten till Täby Kyrkby. Och jag känner mig lika otrygg och osäker varje gång. Man kollar sig över axeln tusen gånger, man är uppmärksam på varenda liten rörelse folk runtomkring en gör.
Man känner sig genast osäker och obekväm när ett gäng fulla tonårskillar väller på tåget.
Är inte de rätt sjukt?!