Sängliggande.

Drygt en vecka har jag vart hemma, har vart totalt däckad och mer eller mindre helt sängliggande. Känns på något sätt som att det va tur att jag åkte hem. Tänk om jag hade blivit såhär sjuk, när jag va själv ute på vift på andra sidan jorden. Hade vart riktigt tufft. 

Sömnen funkar relativt bra. Sömntabletterna och medicinen för lunginflammationen gör ju att man är helt slut. Men det skakar ju en del ibland, det gör det. Speciellt om jag sover på dagen. Får se hur det blir med den biten när jag är färdig med antibiotikan om två dagar. 

Längtar tills jag åker igen! 
Just a One Way Ticket.
0 kommentarer